Duna/sv
Duna är den fjärde planeten från solen och Kerbal Space Programs motsvarighet till Mars, vilken den också liknar med sin påfallande, röda färg. Den har en mycket tunn atmosfär och en naturlig satellit kallad Ike, som med sin förhållandevis stora massa och sin närhet till Duna gör att de båda alltid vänder samma sida mot varandra på ett liknande sätt som den verkliga dvärgplaneten Pluto och dess måne Charon gör.
Duna är en av de lättaste planeterna att ta sig till då dess omloppsbana har samma lutning som Kerbins, och en resa dit kräver bara lite mer bränsle en vad en resa till Eve gör. Dess svaga gravitation kombinerad med dess tunna atmosfär gör den också lätt att återvända från till skillnad från Eve, varför Duna är ett mycket attraktivt första resmål för nya spelare och ofta utgör en milstolpe i deras utveckling.
Contents
Fysiska egenskaper
Dunas yta domineras av bergiga högländer vars högsta punkter är riskabla att landa på, då den tunna atmosfären erbjuder alltför lite luftmotstånd för att fallskärmar skulle vara effektiva. Landskapen täcks på de flesta håll av vittrade kratrar, och med undantag för de ljusa, vidsträckta polarisarna är hela planeten ett rödbrunt ökenlandskap vars färg troligen beror på rikliga mängder järnoxid i markstoftet.
En expedition med kraftigt begränsade bränsleresurser bör vid en landning söka sig till planetens platta lågländer för maximalt utnyttjande av atmosfären. Dock är dessa landskap vanligtvis inte särskilt spännande att utforska.
Atmosfär
Dunas atmosfär slutar på 41 446 meters höjd och är som mest 20 % så tät som Kerbins är vid havsytan; något som märks tydligast vid dess högsta bergstoppar där trycket endast är 21 % av vad det är vid lågländerna. Den tunna luften begränsar kraftigt fallskärmars effektivitet och med undantag för Mk25-bromsskärmen kommer de inte att släppas ut på höjder över 9 km. När så väl skett kommer de i regel att vecklas ut först när farkosten befinner sig relativt nära marken.
Som på alla planeter i spelet avtar Dunas atmosfär exponentiellt med höjden, och lufttrycket på varje given höjd uttryckt i meter kan räknas ut med hjälp av följande formel:[1]
Landning
Vid en landning på Duna kan luftmotståndet utnyttjas för att sänka farkostens hastighet, vilket kan spara mycket bränsle om man rör sig längs marken på låg höjd över något av planetens slättlandskap. Dock är enbart fallskärmar otillräckliga för att bromsa, varför det kan bli nödvändigt att även använda sig av farkostens motorer för att kunna närma sig marken i lugn takt.
Flygning
Trots att Dunas atmosfär är mycket tunn kan vingar ge tillräckligt mycket lyftkraft för att en ändamålsenligt byggd farkost ska kunna lyfta och glidflyga på höjder upp till 5 km. Dock fungerar inte jetmotorer på Duna, då atmosfären inte innehåller något syre.
Uppskjutning
Att lyfta från marken och lägga sig i en låg omloppsbana runt planeten kan kräva delta-V mellan 1500 och 2000 m/s, vilket ger en genomsnittlig höjd på 42 km och en sluthastighet på ca 950 m/s.
Vilka hastigheter man bör färdas i på olika höjder för maximal effektivitet under uppstigning kan ses i tabellen nedan:[2]
| Höjd (m) | Hastighet (m/s) |
|---|---|
| 0 | 212 |
| 1000 | 231 |
| 2000 | 252 |
| 3000 | 274 |
| 5000 | 324 |
| 8000 | 418 |
| 10000 | 495 |
| 13000 | 638 |
| 15000 | 756 |
| 20000 | 1,16×103 |
Särskilda omloppsbanor
En stationär bana kring Duna kan uppnås på en höjd av 2 880 km vid en hastighet av 306,88 m/s, vilket ger en omloppstid på 18,2 timmar. Denna bana delas dock av Ike, vilket gör en sådan ohållbar i längden då farkosten med tiden riskerar att fångas in av månen om dess bana inte är helt perfekt.
Alternativt kan en semisynkron bana uppnås på en höjd av 1 695,87 km vid en hastighet av 386,65 m/s, vilket då ger en omloppstid på 9,1 timmar.
Duna som bas
I en låg bana kring Duna är delta-V till andra himlakroppar som följer:
| Himlakropp | Delta-V | |
|---|---|---|
| Ike | ~300 m/s | |
| Kerbin | ~620 m/s | |
| Dres | ~820 m/s | |
| Eve | ~1080 m/s | |
| Jool | ~1350 m/s | |
| Eeloo | ~1580 m/s | |
| Moho | ~2100 m/s | |
Warpgränser
Bilder
Landning med fallskärm på Dunas yta
En ISA-satellit som kartlägger Duna från rymden
Gryning på Duna
- Duna projection.png
A false color Mercator projection of Duna's surface using MapSat
Duna och Ike
En topgrafisk karta över Duna gjord med tilläget ISA MapSat
En karta över Duna
Soluppgång på Duna
En strövare vid kanten av ett av "slukhålen"
Ändringar
- Små förbättringar
- Första utgåvan
Onödigt vetande
- Dunas namn syftar på dess ökenlandskap, men är också en referens till Frank Herbert-romanen Dune.
- Lågländerna vid Dunas ekvator liknar Europa.
- En stor sten skulpterad till att efterlikna en kerbal, en allusion till det berömda "Marsansiktet" som upptäcktes i Cydoniaregionen på Mars under 70-talet.
- Något som ser ut att vara en Pathfinderströvare är helt begravt under marken, med undantag för kameramasten som sticker upp ovanför ytan.
- En liten, pyramidliknande kulle som sänder ut en SSTV-signal, som vid avkodning ger en bild av tre skepnader som står bredvid själva kullen.
Noter
- ↑ En atommotor har en specifik impuls på 220 under 1 atmosfärs tryck, 800 i vakuum, och följande på olika höjder på Duna:
Höjd (m) 2 100 300 500 1460 2420 3000 4272 5000 10000 Specifik impuls 684.1 687.8 695.1 701.8 728.7 748.2 757.3 772.1 778.1 795.9 - ↑ http://forum.kerbalspaceprogram.com/showthread.php/6664-Mini-challenge-max-altitude-with-this-supplied-spacecraft?p=100912&viewfull=1#post100912
